Ibland kommer den sådär smygande utan att jag riktigt märker av den och ibland så kastar den sig över mig. Otydlig och suddig men ändå där. Skön men ändå lite skrämmande. Den oroliga personen inom mig får en paus att hämta andan och resten av mig kan njuta.

 

Känslan av tacksamhet infinner sig och ett lugn lägger sig över mig. Jag kan bli nästan förstummad över hur mycket jag har och hur lycklig jag är. När personer runt mig är glada kan jag själv inte sluta le. Några timmar med en älskad vän som är glad laddar mig med tacksamhet och lycka som kan vara i flera dagar! Ibland behövs det inte så mycket, kanske inte mer än att någon säger " Jag är glad". Eller " Jag gillar dig. Du betyder mycket för mig". Ibland kan det räcka och ibland kan det göra någons dag.

Tacksamhet och glädje är obeskrivliga känslor. Känslor som bör och ska upplevas av alla!