(Även om jag är sjutton år).

 

Jag är en anteckningsbok-människa. Jag älskar anteckningsböcker; vackra, fula, små, stora, inbundna, hophäftade och framförallt med någon sorts budskap som speglar vad jag använder den till eller vem jag är. Min mamma vet det här och gillar att köpa anteckningsböcker till mig om hon är iväg, vilket jag uppskattar. I helgen när min familj var i Köpenhamn köpte hon en ny bok till mig. Den är väldigt söt och trots att dens utsida är lite för söt och hjärtlig för mig gillar jag den. Därför bestämde jag mig för att den nu ska vara min dagbok/journal/anteckningsbok för tankar.

 

Precis som de flesta andra har jag skrivit dagbok till och från hur länge som helst. Men nu tänker jag inte skriva varje dag, utan istället när jag känner för det. Jag blev så inspirerad till att göra det när jag kollade på en intervju med en av mina inspirationer här i livet. Så även om jag redan skriver som en galning och redan viker ut stora delar av mitt liv överallt så delar jag nu även tankar med en liten bok som säger sig ha ett stort hjärta.